Nu har skolan dragit igång igen och jag står inför en situation där vi ska hålla tal på svenskan.
Så vad passar inte bättre än att utföra ett hyllningstal till det vi alla håller nära hjärtat, Råsunda stadion.
Jag skulle vela be Er om hjälp med idéer till vad jag kan nämna i talet, det skulle kunna vara argumenterande fakta till varför Råsunda borde stå kvar. Det skulle kunna vara att Ni delar med er av några sköna minnen från Råsunda och varför ni kommer sakna arenan.
Tack på förhand!
Tiotusentals människors samlade minnen, tårar, glädje, orgasmer, kravaller, sånger, blod, eldar, du har hur mycket älskvärt som helst att ta med.
Bara den kollektiva extasen som exploderade efter Boatengs 2-0 mot dif i vårderbyt 06 är fakta nog för att låta Råsunda stå kvar.
Känn efter i hjärtat vad som har gjort att du känner så starkt för Råsunda. Det blir alltid bäst att berätta om saker direkt från hjärtat. Så plocka ut några saker, kanske tre saker som du berättar mer djupt om. Det gjorde jag i år två i gymnasiet fast om AIK, och här sitter jag nu med MVG och kärleken till Gnaget har aldrig varit större.
Jag skulle gjort en kronologisk uppräkning med stora händelser. Invigning, VM-final, SM-guld och en ingående kulturförklaring. Ett hyllningstal går ju ut på att hylla någon eller något för dess bedrifter och detta brukar redogöras i kronologisk ordning. Synd att det ska in nu och inte efter Råsunda haft sin sista match. (Vore en fin avslutning att tala om den sista matchen också!)
Haha håller just på att knåpa ihop mitt hyllningstal till AIK. Måste bara fråga: vad hade du för motargument mot AIK (eller vad man ska säga)? Tacksam för svar. Du kan ta det via pm, om du vill svara öht alltså ;)Ursprungligen postat av Vasa
Höll tal om just det förra veckan, fick MVG!
Värt att nämna är tradition, kultur, minnen och historia! Utöver det bör man se på helheten, hur det går för verksamheter runt om, att man bryter människors sociala vanor och så vidare!
Fan vad bra! Jag ska också hålla tal om ett par veckor i svenskan. Nu slipper jag tänka mer på vad jag ska snacka om...
Höll också ett tal om Råsunda i svenskan för några år sedan när man gick i gymnasiet. Gick riktigt bra och jag fick MVG.
Försök beskriva känslorna på ett bra sätt, varför är det så härligt med Råsunda, hur kan man få en "oinvigd" att förstå storheten med denna egentligen ganska slitna arenan? Det är sådant som svenskalärarna gillar, när man lyckas få med känslorna om något, och förklara det på ett så målande och inspirerande språk som möjligt.
Inledd gärna talet om hur du stannar med tunnelbanan vid Solna centrum, det är tjockt med AIK:are som spontansjunger ramsor och hur förväntningarna stiger i takt med att man åker upp i rulltrappan... osv.
Jag fick ett MVG i Svenska på ett nationellt prov i 9an då jag skrev om AIK. Det e lite kul faktiskt
Avd. Bara Gnagare!
Har just skrivit klart mitt hyllningstal till AIK. Om jag får tid (och intresse finns) kan jag lägga upp det här.
Jag är intresserad av och veta vad du skrev! Lägger gärna upp mitt om jag hittar det :) Uppdatera med betyg senare också!
Kommer upp snart... Håller bara på att knyta ihop en snara att hänga mig i efter att en annan text som skulle in i morgon försvann spårlöst på datorn och nu inte går att hitta. Måste lösa det på nåt sätt först.
Måste bara nämna att det som sägs om bajarna i slutet inte är min egentliga åsikt utan snarare för att få svenskaläraren nöjd ;) Ska lämnas in på onsdag så om ni vill får ni gärna ge feedback fram tills dess.
Här kommer den:
AIK
Hej!
Jag vet inte om det bara är jag, men känns det inte väldigt konstigt att gå till skolan i år och tänka att det här är sista året som vi går till en ”riktig” skola? Varje dag i tretton år har man gått upp klockan åtta och packat skolväskan för att sedan packa upp den igen när man kommer hem. Då är den full av läxor och uppgifter som ska lämnas in. Dessutom antar jag att jag inte är ensam om att börja få ångest inför nästa år heller. Vad ska man göra då? För att slippa tänka på det har jag tänkt prata om en av mina stora passioner i livet.
Fastän det nu är mer än 13 år sedan minns jag det som igår. Jag och pappa sprang genom Solna, mot Råsunda. När vi stod utanför arenan hördes en enorm ljudkuliss och när vi sedan kom in slogs jag nästan bakåt av den atmosfär som de två fotbollsklackarna skapade. På ena kortsidan: ett gungande folkhav. På den andra: en läktare som stod i brand med hundratals bengaliska eldar. Det var där och då min kärlek till AIK föddes.
Att stå på en läktare tillsammans med 15 000 andra AIK:are är för mig bland det bästa som finns och sådana lyckorus som jag får när Gnaget gör mål går inte att jämföra med någonting annat eller att uppnå på något annat sätt. Det här är bara två av säkert tusen faktorer som får mig att älska Allmänna Idrottsklubben.
När jag pratar om AIK är det alltid ett ord som kommer till mig. Det ordet är kärlek. Kärlek till laget, kärlek till supportrarna och kärlek till Råsunda, AIKs hemmaarena. Helt enkelt allt som har med klubben att göra. Ett liv utan Allmänna Idrottsklubben är som prinsesstårta utan marsipan. Det är något som saknas.
Jag vet att det låter jättekonstigt för flera av er när jag säger det, men för mig är AIK det som betyder mest efter familj och vänner i mitt liv. Jag planerar mina veckor efter deras matcher, jag lägger ut stora delar av min tid och inkomst på AIK och jag står över fester, träningar och andra roliga evenemang för att följa mitt hjärtas lag i både vått och tort. För en utomstående person är det säkert omöjligt att förstå hur stor påverkan ett fotbollslag kan ha på en människa, men den 1 november 2009 kände jag att det var värt all möda och besvär, all tid och alla pengar jag offrat för Gnaget. Det var dagen vi vann SM-guld i fotboll. En större glädje har jag inte känt sedan dess och kommer nog inte göra under en lång tid framöver.
När jag berättar om mina känslor för AIK är det ofta jag möts av ett par stirrande ögon följt av påståendet: ”det är ju bara sport det handlar om!”. Men för mig är det så mycket mer än så. Mitt humör varierar beroende på AIK:s insatser. Vinner Gnaget svävar jag på moln dagarna fram till nästa match, medan en förlust kan få mig att ramla från molnen ner genom jorden för att sedan landa i helvetet. Ni som känner mig vet hur jag mådde efter att AIK förlorat mot Djurgården två dagar i rad… Det är inte många gånger jag har varit så nere. Att se Djurgården göra mål på mitt favoritlag är som ett brutalt, hårt slag i magen.
Till er hammarbyare som hävdar att ni har ett så fantastiskt lag. Hur kul är det att harva mot lag som Brage, Västerås och Qviding i superettan? Och inte nog med det, som det ser ut nu är ni på väg ner i division 1. Vill ni istället uppleva framgång med en stolt klubb som inte åker jojjo i seriesystemet, utan är ett stabilt lag i högsta serien och som ofta slåss om guldet är ni varmt välkomna till Råsunda för att se AIK. Skulle det här inte övertyga er kan jag ju nämna att Gnaget kan stoltsera med hela elva SM-guld, vilket tyder på en starkare tradition än Bajen då de endast har lyckats sno åt sig ett ynka guld.
För många verkar det sjukligt att älska ett lag så mycket som jag gör, men för mig handlar det bara om kärlek, en kärlek starkare någonting annat. För många handlar det bara om sport, för mig är det en passion, en livsstil och ett sätt att leva. För många är AIK bara ett lag, men för mig är det inte bara det, AIK är det som får mig att leva, inte bara existera.
Börja för guds skulle inte med hej. Kommer ihåg från min gymnasietid att det var ett jävla fokus på en stilig inledning (och avslutning), och inte bara "hej", "nu börjar jag" eller "mitt namn är *** och jag är 18 år". Stryk hej och börja läsa från raden under.
Edit: Bajenstycket var kändes lite "forcerat" om du förstår vad jag menar.
Senast redigerad av Allezallez den 2011-10-10 klockan 22:36.
Albin, vem har du i Svenska?
Känns inte som att du bemästrat retorik helt..
Han skrev ju just det att Bajenstycket var forcerat för att göra läraren nöjd. :)
Edit: Dessutom känns det lite som en "bekännelse" än ett "hyllningstal" där du dessutom avslutar med att spotta på någon.
Hela talet borde ha varit inriktat på hur AIK har påverkat dig i ditt liv, hur det var förr och hur vi kom dit vi är.
Visst, det ska bli kul att se vad du får, men jag hade nog ändå inte givit dig högsta betyg. Men är det Tommy så får du säkert det ändå. :)
Senast redigerad av Dtwo den 2011-10-10 klockan 23:08.
Absolut och känner det själv. Dock tyckte läraren att jag var tvungen att ha med nåt för att övertyga bajenfansen. Går ju egentligen inte att övertyga någon att hålla på ett lag liksom...
->Dtwo. Vi har Kristina.
Ett stort jävla tack till alla som engagerat sig! Ikväll ska jag börja knappa ihop ett vackert hyllningstal som jag hoppas lär beröra varenda liten apa i klassen...
Höll mitt tal idag efter att ha ändrat rätt mycket från versionen som ligger uppe här. Gick helt okej, men kände mitt i talet att jag började få tårar i ögonen så körde en diskret avtorkning, dock sprack rösten lite i slutet men va fan. Hoppas att läraren gillar känslomässiga hyllningar...
Det finns två utgångar på det!
1: Helt såld, hyllar dig och du hämtar enkelt ett MVG
2:
Behörigheter för att posta
Svara med citat