2016-05-24
Kaoset i AIK Fotboll AB
Många bekymrade AIK-medlemmar, supportrar och aktieägare har den senaste tiden hört av sig till oss och undrat vad det är som egentligen pågår inom AIK Fotboll AB (AFAB). Vi ska under två dagar i korthet försöka att redogöra för och ge en bakgrund till de största konflikterna och hur de just nu påverkar AIK Fotboll som organisation och bolag och i förlängningen även hur det riskerar att påverka klubben ekonomiskt och sportsligt.
Del 1: VD-frågan och konflikten med Lagardère Mikael Ahlerup hamnade i AIK utan en sedvanlig rekryteringsprocess. Han anställdes på rekommendation av dåvarande styrelseledamoten i AFAB (numera enbart i FF)
Petter Lindfors. När Mikael tillträdde som ny
Verkställande Direktör för AIK Fotboll AB den 1 augusti 2015 så var förhoppningarna stora inom klubben på den prisbelönte näringslivsdirektören. Målet var tydligt från styrelsen att den nya VD:n skulle göra AIK Fotboll mer professionellt och etablera klubben på en högre nivå. Så hur är egentligen statusen så här snart tio månader senare?
Mikael Ahlerup är en trevlig och sympatisk man som gärna kommunicerar med supportrar och svarar på mejl oavsett om det handlar om biljettfrågor eller tröjförsäljning. Mikael har också utåt sett gjort gällande att han skall styra upp AIK med översyn av samtliga befintliga avtal och med en helt ny anda i klubbens affärsmässighet. Bra så. Men den andra sidan av myntet berättar också om en VD som anklagas för att ha misskött kontakten och dialogen med våra största samarbetspartners vilket medför att AIK Fotboll nu riskerar att stå inför en stor juridisk process på grund av Ahlerups sätt att samarbeta, eller inte samarbeta, med
Lagardère Sports. Det multinationella jätteföretaget som har avtal med AIK Fotboll gällande försäljningen till och med 2024.
Lagardère hävdar att Ahlerup försöker förändra eller häva det befintliga avtalet genom att dels göra sig ovän med Lagardères ledning och dels genom att inte kommunicera alls med dem. Ett flertal sponsorer som exempelvis
Volkswagen, Åbro, Stadium och
Adidas har under våren vädrat samma missnöje – Ahlerup ”duckar” frågor, samtal och mejl från våra största samarbetspartners vilket skapat irritation. Avtal blir liggande. Frågor förblir obesvarade. Relationen försämras. Även klubbens mindre och trogna nätverkskunder uppger sig vara besvikna på samarbetet och kontakten med den nya VD:n.
Under perioden november - mars blockade Ahlerup Lagardères försäljning av bland annat VIP/Hospitality på Nationalarenan vilket bland annat medförde en stängd VIP till premiärmatchen mot GIF Sundsvall den 3 april. Detta retade upp Lagardère rejält och blev starten till den stora konflikt som nu pågår där Lagardère hotar med att de inte tänker betala ut hela garantibeloppet på 34 miljoner kr som AIK enligt avtal skall erhålla som lägsta ersättning för 2016. En enhällig AFAB-styrelse med assistans av arenabolaget körde efter detta över Ahlerup i VIP-frågan vilket medförde att VIP-läktaren var öppen på årets andra hemmamatch mot IFK Göteborg den 11 april. De belopp som Lagardère Sports menar att konflikten med Ahlerup och AIK kostat dom i utebliven försäljning är i storleksordningen 10-15 miljoner kronor. Hutlösa belopp! Skulle det gå så långt så äventyrar det hela klubbens verksamhet, vilket givetvis vore helt oacceptabelt.
Det är alltså detta som är bakgrunden till den text som AIK Fotboll publicerade i sin Q1-rapport den 9 maj vilken löd:
Bolaget har via sin styrelse mottagit en framställan från Lagardère Sport om ekonomisk kompensation till följd av ett avbrott i försäljningen av rättigheter. Något belopp har vid tidpunkten för avgivandet av denna rapport inte preciserats och bolaget har inte heller tagit ställning till motpartens framställan.
Det som gör denna fråga än mer komplex är den minst sagt defensiva budget för 2016 som VD presenterade i slutet av förra året. Nästan nio(!) miljoner kronor budgeterades som underskott för helåret 2016. Detta var också en starkt bidragande faktor till att ett tränarbyte inte skedde redan i vintras. Efter att denna budget presenterades så har
Mohamed Bangura sålts till Kina för sju miljoner kr, vi har spelat ett icke budgeterat derby mot Hammarby i Svenska Cupen vilket inbringade tre miljoner kr samt fått två spelare uttagna till Europamästerskapen i sommar vilket ger oss 2,5 miljoner kr i ersättning från UEFA. Totalt alltså intäkter på 12,5 miljoner kr som varit utöver budget. Lägg på att budgeten innehöll en mycket försiktig försäljning av årskort samt den absolut lägsta nivån i ersättning från våra samarbetspartners.
AIK Fotboll har även hamnat i en liknande konflikt med arenabolaget. I detta fall finns en reservation i det senaste bokslutet på hela 5,3 miljoner kr vilket sägs vara kraftigt överdrivet. Problemen med arenan har förutom byggnationer handlat om triviala saker som ex. bemanning med ”AIK-värdinnor” på VIP-läktaren. Frågor som med lite god vilja borde kunna ha lösts på ett enkelt sätt.
Mikael Ahlerup är sedan i början av april bortplockad som kontaktperson med ovanstående parter och istället kommer klubben nu ta in en tillförordnad kommersiellt ansvarig för att sköta den kontakten. Detta är givetvis oroväckande när klubben ändå betalar en VD-lön på 150 000 kr/per månad (exklusive sociala avgifter) för att i normala fall sköta dessa frågor. Vidare så har den annars så splittrade AFAB-styrelsen lyckats enas om ett ”åtgärdsprogram” som Ahlerup hädanefter ska arbeta efter.
Styrelsen i AFAB är idag djupt splittrad hur VD-frågan och konflikten med Lagardère Sports ska hanteras. Helt klart är att på något sätt så måste klubben komma framåt och börja fatta beslut i den ena eller andra riktningen, så länge som dessa konflikter pågår med externa samarbetspartners som i värsta fall kan hota hela AIK Fotbolls framtid så är situationen direkt oroväckande.
sverigescenen.com